Frågan återkommer i flera av septembernyheterna: Hur kan vi använda resurserna bättre och samtidigt värna om det som gör vardagen god för den enskilde? För VilMer handlar det bland annat om att se aktivitet, boende, samarbete med anhöriga och teknik i ett sammanhang. Lösningarna måste fungera både för dem som behöver stöd och för dem som ska få vardagen att gå ihop.
Husbanken utlyste den 18 september ett nytt kunskapsuppdrag om boendekvalitet och organisering av boendeformer med heldygnstjänster. Utgångspunkten är tydlig: Kommunernas personalbrist och ekonomiska utmaningar måste hanteras utan att det sker på bekostnad av de boendes behov och rättigheter. Uppdraget ska ge ny kunskap om vad som skapar boendekvalitet och bidra till mer enhetliga rekommendationer från Husbanken.
Samtidigt uppdaterade Helsedirektoratet den 22 september statusen för Bo trygt hjemme-reformen. Här kopplas åtgärder i Eldreboligprogrammet bland annat till sociala boendeformer, välfärdsteknik, stöd till anhöriga och 70 miljoner norska kronor till aktivitetsutbud för och av äldre. Direktoratet pekar också på att samarbetet mellan sektorer och förvaltningsnivåer fortfarande kan förbättras.
Detta är än så länge kunskapsinhämtning och uppföljning av en reform, inte en färdig ny omsorgsmodell. Ändå är riktningen viktig för VilMer: Boendekvalitet handlar inte bara om rum och byggnader, utan också om möjligheten till aktivitet, social kontakt, förutsägbarhet och en vardag anpassad till den enskilde.
Alzheimer’s Disease International publicerade den 21 september World Alzheimer Report 2026. Rapporten beskriver en ny fas för kliniska studier om demens, men lyfter också utmaningar kopplade till rekrytering, etik, tillgänglighet och bristande global representation. En huvudpoäng är att studierna måste bli mer inkluderande och begripliga för deltagare och familjer.
Ett exempel på utvecklingen är fas III-studien PrevenTRON, som öppnade sin första europeiska rekryteringsplats i Storbritannien den 5 september. Omkring 1 600 symtomfria personer mellan 55 och 80 år med hög risk ska delta internationellt. Studien undersöker om det experimentella läkemedlet trontinemab kan fördröja eller förebygga Alzheimers innan minnesproblemen börjar. Blodprov används som en del av urvalet.
Detta är forskning, inte en dokumenterad behandling, och resultaten ligger flera år fram i tiden. För VilMer är en viktig reflektion att tidigare diagnostik och möjlig behandling också kommer att kräva bra stöd kring den enskilde: begriplig information, dialog med anhöriga och möjligheter till aktivitet som bidrar till att bevara funktion, identitet och tillhörighet.
Världshälsoorganisationen publicerade den 18 september en ny global översikt över omsorgspersonal. WHO uppskattar att nästan en av fyra läkare globalt är över 55 år och kommer att gå i pension under det kommande decenniet. I höginkomstländer gäller det nästan en av tre. Samtidigt kan världen sakna 11,1 miljoner hälso- och omsorgsarbetare år 2030.
Det innebär ett dubbelt tryck: Fler äldre behöver stöd, samtidigt som en betydande del av arbetskraften själv närmar sig pensionsåldern. Rekrytering och kompetens blir avgörande, men siffrorna visar också varför vi måste se över hur tjänsterna organiseras.
För VilMer stärker detta behovet av en god uppgiftsfördelning. Planering, samordning, aktiviteter och enkel dokumentation bör inte ta mer av omsorgspersonalens tid än nödvändigt. Teknik, aktivitetsvärdar, volontärer genom VilMer och samarbete med anhöriga kan bidra när roller, ansvar och kvalitet är tydliga. Anhöriga måste samtidigt få stöd, inte bli en ersättning för bristande bemanning.
Det australiska hälsoteknikföretaget Heidi tog i september in 100 miljoner dollar i nytt kapital och värderades till 900 miljoner dollar, enligt The Times. Företaget utvecklar AI-verktyg som transkriberar samtal och tar fram klinisk dokumentation.
Investeringen kommer efter att Heidi valdes som leverantör i en stor regional upphandling inom den brittiska hälso- och sjukvården. Företagets tillkännagivande beskriver en lösning som kan omfatta upp till 70 000 kliniker, 15 sjukhus- och närsjukvårdsorganisationer samt 1 239 allmänläkarpraktiker i Midlands. Påståenden om effekter kommer till stor del från företaget och de verksamheter som har testat lösningen och bör bedömas mot den bakgrunden.
Utvecklingen visar att AI inom hälso- och sjukvården är på väg från mindre försök till lösningar som kan tas i bruk i större skala. För VilMer är frågan om tekniken faktiskt kan ge mindre administration, bättre överblick och mer tid för människor. Vid användning för äldre och personer med kognitiv svikt är samtycke, datasäkerhet, begriplighet och mänsklig kontroll särskilt viktiga.
En analys från JLL visar hur snabbt marknaden för seniorbostäder växer i Indien. Landet har omkring 166 miljoner människor över 60 år, och antalet väntas mer än fördubblas fram till 2050. Den organiserade marknaden bestod av cirka 25 050 bostäder i juni 2026, men täcker fortfarande bara en liten del av det uppskattade behovet. I ett scenario med aktiv politik kan marknaden nå omkring 74 000 bostäder till 2030.
Rapporten pekar samtidigt på en svaghet: Marknaden är fortfarande bättre på att sälja bostäder än på att erbjuda omsorg. Brist på kvalificerad personal, höga kostnader och få erbjudanden med mer omfattande stöd innebär att ett ökat antal bostäder inte automatiskt leder till goda tjänster.
Indien skiljer sig mycket från Norge, men analysen lyfter en fråga som också är relevant här: Vad krävs för att en bostad ska bli en bra plats att åldras på? Hem, gemenskap, förebyggande insatser, aktivitet och stöd måste ses i ett sammanhang. För VilMer är lärdomen att innehållet i vardagen kan vara lika viktigt som själva byggnaden – och att detta innehåll måste organiseras och anpassas.
Australiens finansdepartement presenterade den 21 september Intergenerational Report 2026, med prognoser fram till 2065–66. Rapporten placerar åldrande och omsorgsekonomin bland de stora förändringar som kommer att forma landet, tillsammans med bland annat teknik, energiomställning och utvecklingen på arbetsmarknaden.
Det intressanta är att åldrande inte behandlas som en isolerad utgiftspost. Det kopplas till arbetsmarknad, produktivitet, teknik, migration, bostäder och relationen mellan generationerna.
För VilMer är detta ett användbart perspektiv: Hållbarheten inom äldreomsorgen avgörs inte bara av kommunala budgetar. Den beror också på om fler kan behålla sin funktionsförmåga, delta socialt och bo bra, om anhöriga får stöd och om tekniken faktiskt gör arbetet enklare. Australien ligger långt bort, men många av frågorna är relevanta även i Norge.
Septembernyheterna pekar inte mot en enda lösning. De visar att bostäder, demensforskning, arbetskraft, teknik, aktivitet och stöd till anhöriga måste ses i ett sammanhang.
För VilMer innebär det att aktivitet och anpassning till den enskilde blir allt viktigare när resurserna är knappa. Då måste lösningarna fungera i den dagliga verksamheten och skapa värde för dem som använder dem. Målet är enkelt att förstå: fler goda ögonblick, bättre stöd kring den enskilde och mer tid till det som kräver människor.
Frågan återkommer i flera av septembernyheterna: Hur kan vi använda resurserna bättre och samtidigt värna om det som gör vardagen god för den enskilde? För VilMer handlar det bland annat om att se aktivitet, boende, samarbete med anhöriga och teknik i ett sammanhang. Lösningarna måste fungera både för dem som behöver stöd och för dem som ska få vardagen att gå ihop.
Husbanken utlyste den 18 september ett nytt kunskapsuppdrag om boendekvalitet och organisering av boendeformer med heldygnstjänster. Utgångspunkten är tydlig: Kommunernas personalbrist och ekonomiska utmaningar måste hanteras utan att det sker på bekostnad av de boendes behov och rättigheter. Uppdraget ska ge ny kunskap om vad som skapar boendekvalitet och bidra till mer enhetliga rekommendationer från Husbanken.
Samtidigt uppdaterade Helsedirektoratet den 22 september statusen för Bo trygt hjemme-reformen. Här kopplas åtgärder i Eldreboligprogrammet bland annat till sociala boendeformer, välfärdsteknik, stöd till anhöriga och 70 miljoner norska kronor till aktivitetsutbud för och av äldre. Direktoratet pekar också på att samarbetet mellan sektorer och förvaltningsnivåer fortfarande kan förbättras.
Detta är än så länge kunskapsinhämtning och uppföljning av en reform, inte en färdig ny omsorgsmodell. Ändå är riktningen viktig för VilMer: Boendekvalitet handlar inte bara om rum och byggnader, utan också om möjligheten till aktivitet, social kontakt, förutsägbarhet och en vardag anpassad till den enskilde.
Alzheimer’s Disease International publicerade den 21 september World Alzheimer Report 2026. Rapporten beskriver en ny fas för kliniska studier om demens, men lyfter också utmaningar kopplade till rekrytering, etik, tillgänglighet och bristande global representation. En huvudpoäng är att studierna måste bli mer inkluderande och begripliga för deltagare och familjer.
Ett exempel på utvecklingen är fas III-studien PrevenTRON, som öppnade sin första europeiska rekryteringsplats i Storbritannien den 5 september. Omkring 1 600 symtomfria personer mellan 55 och 80 år med hög risk ska delta internationellt. Studien undersöker om det experimentella läkemedlet trontinemab kan fördröja eller förebygga Alzheimers innan minnesproblemen börjar. Blodprov används som en del av urvalet.
Detta är forskning, inte en dokumenterad behandling, och resultaten ligger flera år fram i tiden. För VilMer är en viktig reflektion att tidigare diagnostik och möjlig behandling också kommer att kräva bra stöd kring den enskilde: begriplig information, dialog med anhöriga och möjligheter till aktivitet som bidrar till att bevara funktion, identitet och tillhörighet.
Världshälsoorganisationen publicerade den 18 september en ny global översikt över omsorgspersonal. WHO uppskattar att nästan en av fyra läkare globalt är över 55 år och kommer att gå i pension under det kommande decenniet. I höginkomstländer gäller det nästan en av tre. Samtidigt kan världen sakna 11,1 miljoner hälso- och omsorgsarbetare år 2030.
Det innebär ett dubbelt tryck: Fler äldre behöver stöd, samtidigt som en betydande del av arbetskraften själv närmar sig pensionsåldern. Rekrytering och kompetens blir avgörande, men siffrorna visar också varför vi måste se över hur tjänsterna organiseras.
För VilMer stärker detta behovet av en god uppgiftsfördelning. Planering, samordning, aktiviteter och enkel dokumentation bör inte ta mer av omsorgspersonalens tid än nödvändigt. Teknik, aktivitetsvärdar, volontärer genom VilMer och samarbete med anhöriga kan bidra när roller, ansvar och kvalitet är tydliga. Anhöriga måste samtidigt få stöd, inte bli en ersättning för bristande bemanning.
Det australiska hälsoteknikföretaget Heidi tog i september in 100 miljoner dollar i nytt kapital och värderades till 900 miljoner dollar, enligt The Times. Företaget utvecklar AI-verktyg som transkriberar samtal och tar fram klinisk dokumentation.
Investeringen kommer efter att Heidi valdes som leverantör i en stor regional upphandling inom den brittiska hälso- och sjukvården. Företagets tillkännagivande beskriver en lösning som kan omfatta upp till 70 000 kliniker, 15 sjukhus- och närsjukvårdsorganisationer samt 1 239 allmänläkarpraktiker i Midlands. Påståenden om effekter kommer till stor del från företaget och de verksamheter som har testat lösningen och bör bedömas mot den bakgrunden.
Utvecklingen visar att AI inom hälso- och sjukvården är på väg från mindre försök till lösningar som kan tas i bruk i större skala. För VilMer är frågan om tekniken faktiskt kan ge mindre administration, bättre överblick och mer tid för människor. Vid användning för äldre och personer med kognitiv svikt är samtycke, datasäkerhet, begriplighet och mänsklig kontroll särskilt viktiga.
En analys från JLL visar hur snabbt marknaden för seniorbostäder växer i Indien. Landet har omkring 166 miljoner människor över 60 år, och antalet väntas mer än fördubblas fram till 2050. Den organiserade marknaden bestod av cirka 25 050 bostäder i juni 2026, men täcker fortfarande bara en liten del av det uppskattade behovet. I ett scenario med aktiv politik kan marknaden nå omkring 74 000 bostäder till 2030.
Rapporten pekar samtidigt på en svaghet: Marknaden är fortfarande bättre på att sälja bostäder än på att erbjuda omsorg. Brist på kvalificerad personal, höga kostnader och få erbjudanden med mer omfattande stöd innebär att ett ökat antal bostäder inte automatiskt leder till goda tjänster.
Indien skiljer sig mycket från Norge, men analysen lyfter en fråga som också är relevant här: Vad krävs för att en bostad ska bli en bra plats att åldras på? Hem, gemenskap, förebyggande insatser, aktivitet och stöd måste ses i ett sammanhang. För VilMer är lärdomen att innehållet i vardagen kan vara lika viktigt som själva byggnaden – och att detta innehåll måste organiseras och anpassas.
Australiens finansdepartement presenterade den 21 september Intergenerational Report 2026, med prognoser fram till 2065–66. Rapporten placerar åldrande och omsorgsekonomin bland de stora förändringar som kommer att forma landet, tillsammans med bland annat teknik, energiomställning och utvecklingen på arbetsmarknaden.
Det intressanta är att åldrande inte behandlas som en isolerad utgiftspost. Det kopplas till arbetsmarknad, produktivitet, teknik, migration, bostäder och relationen mellan generationerna.
För VilMer är detta ett användbart perspektiv: Hållbarheten inom äldreomsorgen avgörs inte bara av kommunala budgetar. Den beror också på om fler kan behålla sin funktionsförmåga, delta socialt och bo bra, om anhöriga får stöd och om tekniken faktiskt gör arbetet enklare. Australien ligger långt bort, men många av frågorna är relevanta även i Norge.
Septembernyheterna pekar inte mot en enda lösning. De visar att bostäder, demensforskning, arbetskraft, teknik, aktivitet och stöd till anhöriga måste ses i ett sammanhang.
För VilMer innebär det att aktivitet och anpassning till den enskilde blir allt viktigare när resurserna är knappa. Då måste lösningarna fungera i den dagliga verksamheten och skapa värde för dem som använder dem. Målet är enkelt att förstå: fler goda ögonblick, bättre stöd kring den enskilde och mer tid till det som kräver människor.
VilMer Hverdagsvenn er en aktivitetstjeneste som sikrer en mer aktiv og sosial hverdag for eldre som har behov for litt ekstra støtte eller samvær. En hverdagsvenn forplikter seg til å besøke en eldre person på faste tidspunkter én eller flere ganger hver uke. De bidrar med helsefremmende og forebyggende aktivitet, både fysisk og sosialt. Tilbudet gjelder i hele Norge.
