Bli vardagsvän

Få svar på alla dina frågor

Generell information

Om VilMer

VilMer startade i Norge 2017 och har sedan dess arbetat etter vår visjon om att skapa goda ögonblick för äldre.

Vi har byggt upp en solid kunskap om vad som bidrar till en sund och bra vardag. Vår erfarenhet kommer från ett nära samarbete med över 100 kommuner i Skandinavien, och vi har genom vår digitala plattform skapat över 100 000 goda ögonblick för äldre.

VilMer levererar digitala aktivitetsplaner (VilMer Aktivitetsplan)till vård- och omsorgsboenden och hemmaboende i Norge. I Sverige levererar vi VilMer Aktivitetsplan för närvarande endast till vård- och omsorgsboenden.

Läs mer om VilMer här

Vilka uppgifter gör vardagsvänner?

Generellt vill vi skapa fler goda ögonblick för äldre, och därför är det mänskliga mötet det viktigaste. Att vara en samtalspartner är centralt. Erbjud tid för meningsfulla samtal och umgänge med boende, vilket bidrar till ökat välmående och social interaktion. Att vara en utflyktskompis eller aktivitetskompis är också viktigt för att fler ska komma ut och bli aktiva. Gå regelbundna promenader i närområdet med en boende, med eller utan rullator, eller ta med dem på bilutflykter i bekanta trakter, vilket ger glädje och nya intryck. Man kan också delta regelbundet i aktiviteter som handarbete och spel med en fastboende, vilket berikar bådas vardag.

Vi vill också bistå vård- och omsorgspersonal. Praktiskt stöd är därför också viktigt för att personalen ska kunna fokusera sin vård- och omsorgserfarenhet där det finns störst behov. Genom att avlasta vård- och omsorgspersonal där du kan, bidrar du till att tillgängliggöra kvalificerad omsorg från varma händer till de som behöver det.

Några exempel på uppgifter vi gärna bistår med är:

  • Duka av och på till gemensamma måltider på avdelningen.
  • Arrangera och förbereda för gemensamma aktiviteter på avdelningen.
  • Hämta och återföra boende från deras rum till aktiviteter.
  • Följa boende till frisören, läkaren och liknande ärenden.

När du blir vardagsvän får du en beskrivning av de övergripande behoven och önskemålen från vård- och omsorgsboendet eller personen du ska besöka, men det kan också uppstå andra behov. Du kan hålla dig till de uppgifter du har avtalat med VilMer och inte åta dig ansvar du inte känner dig bekväm med. Sunt förnuft tar dig vanligtvis långt, och om du är osäker kan du prata med personalen eller ringa oss i VilMer.

Vilka uppgifter gör inte vardagsvänner?

Vardagsvänner har som huvudfokus att bidra till goda ögonblick för äldre och stödja omsorgstjänsten. Detta kan vara genom aktiviteter, trevligt umgänge eller genom att hjälpa till med praktiska uppgifter. Vardagsvänner ska inte utföra uppgifter de inte har kompetens för eller som faller under vård- och omsorgspersonals ansvarsområden. Detta inkluderar:

  • medicinering
  • hygienuppgifter (tvätt, omvårdnad, etc.)
  • hantering av personlig ekonomi
  • massage och liknande

Undantag kan göras om vård- och omsorgspersonal övervakar uppgiften, och om du som vardagsvän är bekväm med uppgiften. Sunt förnuft gäller alltid.

Hur länge varar ett besök?

Ett besök varar minst 1,5 timmar och vanligtvis mellan 2 och 4 timmar på vård- och omsorgsboende. Utöver den faktiska tiden för besöket räknas en halvtimme som fast resetid per besök. Det innebär att du får betalt för minst två timmar varje gång.

Varaktigheten på besöken kommer vi överens om i förväg, och vi strävar efter fasta tider, på fasta dagar, med fast varaktighet. Det finns ändå utrymme för flexibilitet för båda parter – alltså kan du som vardagsvän komma överens med personalen under besöket om behoven förändras. Till exempel, om de önskar att du stannar en timme extra för att hjälpa till med något, kan du göra det (om det passar dig).

Du registrerar timmarna efter besöket.

Är det fasta tidpunkter för besök, eller kan man välja själv?

Vi vill alltid skapa en förutsägbarhet för boende och personal. Därför planerar vi normalt för fasta tidpunkter och dagar för besök. Detta ger stabilitet och rutin, samtidigt som det gör det lättare att lära känna varandra väl, vilket är särskilt viktigt.

Samtidigt förstår vi att det kan finnas behov av extrabesök eller en viss grad av flexibilitet. Vi gör alltid vårt bästa för att tillgodose detta tillsammans med dig, och erfarenheten visar att vi alltid hittar en lösning som passar båda parter.

Vårt mål är att erbjuda en aktivitetstjänst som anpassas efter den enskildes livsstil och behov, och vi är öppna för dialog för att säkerställa att besöken är så tillfredsställande som möjligt för alla inblandade parter.

När får jag uppdrag som vardagsvän?

Väntetiden från det att du har skickat in din ansökan tills du får ditt första uppdrag kan variera mycket. Vissa får snabbt ett uppdrag, medan andra kan få vänta i flera månader. Detta beror på att det varierar hur många lediga uppdrag som finns i närheten av dig. Och även om det finns lediga uppdrag är det inte säkert att du är rätt match för det behov som avdelningen har definierat – och då kommer du att "stå i kö" tills nästa lediga uppdrag. Det är viktigt att både du och de du besöker upplever att förväntningarna möts, och därför är det enligt erfarenhet bäst för båda parter att vänta tills vi har en bra match. Matchningen görs bland annat baserat på avdelningens behov och de typer av bidrag du har visat intresse för, samt intressena hos de som bor där och dina egna intressen.

När du har skickat in formuläret med din ansökan kommer du att finnas med i vår databas. Om du inte meddelar oss att du inte längre vill vara tillgänglig, kommer du alltid att vara aktuell för uppdrag. Du får ett e-postmeddelande när ett uppdrag dyker upp i närheten som kan passa dig, och du blir inbjuden till ett samtal med oss. Under samtalet får du mer information om uppdraget och all information du behöver för att komma igång. Du ombeds att läsa denna sida med information före samtalet, så att du är förberedd och kan ställa eventuella frågor till oss.

Även om detta inte är ett fast jobb, ber vi dig att förplikta dig till fasta besökstider när du får en match, så att de äldre du träffar upplever kontinuitet och lär känna dig.

Förväntningar på vardagsvännen

Integritet och tystnadsplikt

Vi tar integritet och tystnadsplikt på allvar, och vi förväntar oss detsamma av dig som vardagsvän. Det är extremt viktigt att du aldrig delar personuppgifter om den/de du besöker eller vidarebefordrar känslig information som du har observerat eller blivit berättad i förtroende, till någon utanför VilMer eller personalen på avdelningen. Detta specificeras närmare i uppdragsavtalet som du ska signera innan du genomför ditt första besök.

Det finns dock undantag. Om du upplever eller observerar obehagliga situationer är det viktigt att du informerar personalen eller oss på VilMer. Detsamma gäller om du observerar eller får höra om mycket oroande förhållanden eller om du uppfattar att det kan finnas fara för liv. Kom ihåg att operatörer vid 112 har tystnadsplikt, så du kan alltid dela information med dem om du är osäker på om situationen är livshotande.

Läs mer om tystnadsplikt här.

Ramverk och arbetsverktyg

Enkla steg som skapar mer glädje i vardagen

Många äldre som får hjälp av vardagsvänner önskar mer glädje, känsla av att lyckas och livskvalitet i vardagen. De är kanske ensamma eller känner saknad, och som vardagsvän kan du göra en stor skillnad för dem. Det norska Rådet för Psykisk Hälsa har utvecklat en norsk version av "Five Ways to Wellbeing", som ursprungligen utvecklades av brittiska hälsomyndigheter. Detta är fem forskningsbaserade steg som kommer att skapa mer glädje i vardagen för alla, oavsett ålder och bakgrund.

"Bli medveten om vilken kraft som ligger i små justeringar, små steg kan leda till stora förändringar." - Rådet för Psykisk Hälsa

De fem stegen

  • Var uppmärksam: Var nyfiken och närvarande i stunden, låt dig uppslukas av något, lägg märke till något vackert eller vad du tänker och känner just nu.
  • Var aktiv: Höj pulsen lite genom att ta en promenad eller dansa. Fysisk aktivitet frigör endorfiner som ökar välbefinnandet och minskar stress.
  • Fortsätt att lära: Lärande skapar nya kopplingar i hjärnan och stärker självförtroendet. Prova något nytt tillsammans, eller lär av varandra.
  • Knyt band: Sociala relationer är bra för den psykiska hälsan, och trygga relationer gör oss bättre rustade att hantera det som är svårt.
  • Ge: Flytta fokus utåt och gör något för någon annan. Att bidra till samhället ger en känsla av att lyckas och ökad livskvalitet.

Om den du besöker är ledsen, trött eller nedstämd kan du använda dessa fem steg för att skapa en fin stund. Om ni till exempel tar en promenad i en park kan ni inkludera alla de fem punkterna utan att ens tänka på det: Upptäck något vackert i naturen tillsammans medan ni är aktiva, lär er om och av varandra och stärk er relation.

Här är en introduktionsvideo om vardagsglädje från Rådet för Psykisk Hälsa i Norge (på norsk):

Om du vill lära dig mer om vardagsglädje kan du läsa mer och se en video om varje av de fem stegen på den här sidan (på norsk).

Är det försäkringar kopplade till besöken?

Som vardagsvän är du anställd hos Invoicery Business AB, som har relevanta försäkringar för sina anställda. Dessutom är VilMer försäkrat av If Skadeförsäkring för vardagsvänners arbete i Norge och Sverige med olika försäkringar. Detta är för att öka tryggheten för både de äldre, boende, de anhöriga och för vardagsvännerna.

VilMers kollektiva olycksfallsförsäkring omfattar vardagsvänner i arbete för VilMer. Den gäller för aktiviteter som utförs inom omsorgstjänsten samt för aktiviteter riktade mot hemmaboende äldre. Observera att VilMer inte har personförsäkring för de äldre.

VilMer har också tre typer av ansvarsförsäkring. Vår företagsansvarsförsäkring omfattar VilMers rättsliga ersättningsansvar för person- och sakskada under besöken samt transportansvar (personskada, sakskada och förmögenhetsskada). Observera att vardagsvänner är skyldiga att ha försäkring för egna fordon om dessa används.

Vår produktansvarsförsäkring täcker personskada och/eller sakskada (fast egendom, utrustning, husdjur och liknande) som skulle inträffa i samband med ett besök, samt elektroniskt lagrad information. Vi har också en kriminalitetsförsäkring som omfattar direkta ekonomiska förluster som drabbar den försäkrade verksamheten och dess kunder. Detta inkluderar direkta ekonomiska förluster som kunderna drabbas av om personer som omfattas av arbetsgivarens styrningsrätt begår straffbara handlingar. Observera att vi aldrig har haft sådana händelser.

Detta är en förenklad sammanfattning, och vi hänvisar till våra försäkringsdokument för en fullständig översikt över vad som omfattas och inte omfattas av försäkringen. När du har signerat kontraktet kan du ta emot dessa dokument om du är intresserad.

Allt du behöver veta om dina besök som vardagsvän

Om de olika avdelningarna på omsorgstjänster

På omsorgstjänster kan avdelningarna ofta vara indelade efter brukarnas behov, tillstånd och vilken typ av omsorg de behöver. Som vardagsvän kommer du troligtvis oftast att besöka somatiska och/eller demensavdelningar. Här är några vanliga benämningar på avdelningar:

Somatisk avdelning: Denna avdelning är för boende som främst har fysiska hälsoutmaningar, men som inte har en utredd demenssjukdom . Här får de boende hjälp med dagliga sysslor som personlig hygien, medicinsk behandling och rörlighet. Det kan vara äldre personer med kroniska sjukdomar, fysiska funktionsnedsättningar eller som har haft en stroke.

Demensavdelning: Detta är en avdelning för boende som har demenssjukdom. Avdelningen är ofta anpassad för att ge en trygg och förutsägbar miljö för boende med minnessvikt och kognitiv svikt. Miljön här är vanligtvis mer överskådlig och lugn, med aktiviteter anpassade för demensdrabbade.

Skärmad enhet/Skärmad avdelning: Denna typ av avdelning är speciellt anpassad för personer med mer avancerad demens, där beteendeförändringar som ångest, oro eller vandring kan vara vanliga. Här är omsorgsnivån högre och säkerhetsåtgärder finns för att förhindra att de boende kommer till skada.

Korttidsavdelning: Korttidsavdelningen är för boende som behöver tillfälligt boende, antingen för rehabilitering efter sjukhusvistelse, avlastning för anhöriga, eller bedömning av omsorgsbehov. Här är vistelserna tidsbegränsade, och målet är ofta att hjälpa de boende att återvända hem eller att bedöma deras behov av permanent plats.

Rehabiliteringsavdelning: En avdelning som fokuserar på att hjälpa boende att återfå funktioner efter sjukdom, skada eller operation. Här erbjuds sjukgymnastik, arbetsterapi och andra rehabiliteringsåtgärder för att främja självständighet.

Palliativ avdelning: Här får boende med livshotande sjukdomar, som cancer, en omsorg som fokuserar på att lindra smärta och andra besvär, samt ge psykosocialt stöd. Målet är att ge bästa möjliga livskvalitet i livets slutskede.

Dagavdelning: Denna avdelning är för personer som bor hemma men som kommer till omsorgscentret för aktiviteter och social samvaro under dagtid. Detta kan vara en del av ett erbjudande om avlastning för anhöriga eller ett socialt erbjudande för äldre som behöver mer stimulans och aktivitet.

Vad du kan förvänta dig vid besök till omsorgstjänsten

Möt upp på omsorgstjänsten

När du anländer till en omsorgstjänste bör du presentera dig för personalen och säga att du kommer från VilMer. Du ska ha fått information om vilken avdelning och våning du ska till. Följ alltid omsorgstjänstens riktlinjer och rutiner.

Regler och uppträdande

Var vänlig, respektfull och sätt dig in i gällande regler på avdelningen du besöker. Det kan finnas restriktioner för vem som får komma in och lämna avdelningen, speciella hygienprotokoll, säkerhetsrutiner, instruktioner från fysioterapeuter eller vård- och omsorgspersonal, och/eller särskilda åtgärder eller restriktioner kopplade till individuella boende. Vissa avdelningar, såsom demensavdelningar, kan kräva extra tålamod och lugn kommunikation. Kom ihåg tystnadsplikten.

Vi ska göra en aktivitet som kostar pengar, vem betalar?

Vid cafébesök eller andra aktiviteter som kostar pengar ska alltid en överenskommelse göras med kontaktpersonen vid omsorgstjänsten i förväg för att klargöra kostnadsramarna och hur betalningen ska ske. Normalt sett kommer omsorgstjänsten att ordna detta. VilMer har också stöd för att du kan lägga ut pengar (om det är okej för dig) och få beloppet återbetalat med din lön den 25. i följande månad. Kom ihåg att registrera utlägget i tidrapporten efter besöket.

Hur mycket "jobb" kan jag förvänta mig som vardagsvän?

I genomsnitt har våra vardagsvänner uppdrag som motsvarar en 5-20% stilling. För många är detta mer än tillräckligt, medan andra har kapacitet för fler besök. Om du vill vara vardagsvän fler timmar, kan du meddela oss, så tar vi med dig i beräkningen när ett nytt uppdrag kommer in i närheten av dig.

Du informerar VilMer om hur många timmar du är öppen för att arbeta per vecka, och får besked om hur många timmar kunden önskar besök per uppdrag. T.ex. om du vill arbeta upp till 8 timmar per vecka och en vård vill ha besök 4 timmar per vecka, kommer VilMer att försöka fylla dina återstående timmar med andra uppdrag där det är möjligt.

Kunden vill att vi ska åka en tur. Får jag milersättning?

När ni är på bilturer som är en del av besöket, till exempel en utflykt eller ett ärende i butiken, får du milersättning enligt statliga ersättningsnivåer. Kom ihåg att du alltid måste registrera milersättningen i din tidrapport efter besöket.

Sjukdom, avbokning, ändring eller semester

Vad gör jag om jag blir sjuk?

Sjukdom uppstår då och då, och vi har full förståelse för att man då kan behöva avboka ett besök med kort varsel. Det är viktigt att du meddelar din kontaktperson så snart symtom uppstår. Då kan ni antingen flytta besöket eller avboka det, beroende på hur du mår. Du kommer inte att få betalt.

Som frilansare har du rätt till sjukpenning från Försäkringskassan från den 17. sjukdagen och kan teckna frivillig tilläggsförsäkring. Du får inte sjukpenning från VilMer.

Vad gör jag om jag måste avboka besöket?

Då måste du meddela detta genom att lämna in din tidrapport med samma rutin som när ett besök blir avbokat.

Markera "Avbokat besök" och ange orsak i kommentarsfältet.

Var kan jag meddela om planerad semester eller frånvaro?

Även om vi önskar att våra vardagsvänner ska förplikta sig till minst 6 månader med veckovisa besök, har vi förståelse för att man har behov av semester. Det är så klart inget problem. Men om du har frekventa, långa semestrar och annat frånvaro, ber vi dig att omvärdera ditt ansvar som vardagsvän.

Högtider och sommarsemester

Vi kommer att skicka ut en påminnelse till alla vardagsvänner om att avtala med VilMer hur besöken ska genomföras under de vanliga semester- och högtidsperioderna, som sommarsemester, jul och påsk. Detta bör göras i god tid i förväg. Under högtider och sommarsemester är det särskilt viktigt för de flesta att så få besök som möjligt blir inställda. Ensamheten bland äldre är som bekant störst under dessa perioder. Vi uppmuntrar dig som vardagsvän att överväga möjligheten att flytta ett besök antingen framåt eller bakåt i tiden.

Exempel:
Julafton infaller på din fasta besöksdag. För de flesta passar det inte med ett besök denna dag, även om vi fortfarande uppmuntrar vardagsvännen att genomföra besöket om det passar för båda. Då kan ni avtala att antingen flytta besöket en eller två dagar framåt, eller flytta det till mellandagarna. Det kan också slås ihop med nästa besök, så att det blir längre.

Jag ska på semester

När du har planerat semester eller har annat planerat frånvaro, som till exempel en operation eller flytt, så måste du meddela VilMer så snart som möjligt. Då kan vi avtala att flytta besöket till en annan dag, eller slå ihop det med nästa planerade besök. Det kan också slås ihop med nästa besök, så att det blir längre.

Om besöket till slut blir inställt, måste du lämna in tidrapporten enligt samma rutin som när ett besök avbokas av andra skäl.

Markera "Avbokat besök" och ange orsak i kommentarsfältet.

Jag behöver göra en ändring i de fasta besöken, vad gör jag?

Efter en tid kan det av olika skäl uppstå behov av att minska antalet fasta dagar, ändra fast dag eller liknande. Det är inget problem. Så länge du meddelar oss i god tid så löser vi det. Kontakta oss för att avtala en ny tid/nya tider.

Om du har gjort en sådan överenskommelse med personalen på vårdhemmet, måste du meddela oss. Det gör du genom att skicka ett e-postmeddelande till hverdagsvenn@vilmer.no. Det är viktigt att vi får information om de uppdaterade besökstiderna så att vi kan följa upp på rätt sätt. Dessutom kan det uppstå behov av en extra vardagsvän för att täcka behovet, särskilt om du behöver minska antalet fasta besök per vecka. Då behöver vi få besked så att vi kan sätta igång med processen att hitta fler vardagsvänner.

Lön och kontrakt

Vad är lönen som vardagsvän?

Lönen är 150 kronor per timme.

För varje besök räknas en halvtimme extra för subventionerad resetid. Om själva besöket varar i 1,5 timme får du totalt betalt för två timmar, vilket innebär 300 kronor per besök. Om besöket varar i 3,5 timmar får du betalt för fyra timmar, vilket ger 600 kronor. Om du exempelvis genomför ett besök per vecka som varar 3,5 timmar, vil du tjäna 2 400 kronor per månad.

Lönen är skattepliktig, eller 4.800 kronor om du gör två besøk per vecka.

Arbetsavtal och utbetalning av lön

Anställningsavtalet signeras med, och lönen utbetalas av, Invoicery Business AB (IB) som är VilMers samarbetspartner för allt som rör anställningsavtal och lön.

Som vardagsvän anställs du formellt av IB (som blir din "Arbetsgivare") och VilMer är din "Uppdragsgivare". Om du får jobb som vardagsvän, kommer IB att skicka ut anställningsavtalet till dig via Scrive. Här ska du fylla i följande information (detta avtal behöver bara signeras en gång):

  • För- och efternamn
  • Personnummer
  • Adress
  • Clearing- och kontonummer

Lönen utbetals den 25. varje månad. Om den 25. infaller på en lördag eller söndag, får ni lönen utbetald fredagen innan.

Får jag milersättning när jag kör till och från besöken?

Som huvudregel får du inte milersättning när du kör till och från besöken. Denna resa ersätts i form av den extra halvtimmen du får betalt för varje besök. Undantaget är om du har en lång resväg, som totalt överstiger 25 kilometer. Då får du milersättning för de kilometer som överstiger 25 kilometer, enligt statliga ersättningsnivåer.

Tidsregistrering

Hur lämnar jag in tidrapporten?

För att du ska få rätt lön behöver vi en korrekt översikt över dina besök och utlägg. Du måste därför alltid skicka in tidrapporten efter varje genomfört besök. Du kan alltså inte samla alla besök för att sedan skicka in tidrapporten i slutet av månaden.

Du levererar tidrapporten genom att använda samma länk varje gång.

Tips: Vill du spara tidrapporten så att du alltid hittar den efter varje besök? Se informationen om hur du sparar tidrapporten som en genväg på din telefon.

1. Öppna tidrapporten du har fått skickad via e-post och sms.

2. Fyll i uppgifterna från besöket du har varit på.

3. Om du har utlägg eller milersättning som ska registreras(detta måste vara avtalat i förväg), välj detta i menyn nedan.

Skicka in rapporten. Du får ett kvitto på e-post.

Hur registrerar jag milersättning?

När du använder egen bil under besöken har du rätt till milersättning. Det är viktigt att du registrerar milersättningen samtidigt som du skickar in din tidrapport, direkt efter besöket. Du ska alltså inte samla ihop antal kilometer för att sedan registrera dem i slutet av varje månad.

Vissa har också rätt till milersättning för extra lång resa till och från besöket. Se separat information om detta.

Så här registrerar du milersättning i tidrapporten

  1. Öppna din tidrapport som vanligt.
  2. Kryssa i rutan för milersättning.
  3. Fyll i fälten för destination (adresser), syfte och antal kilometer. Dessa fält måste vara noggrant ifyllda för att få det godkänt
  4. Skicka in rapporten.
  5. Efter att du har skickat in tidrapporten får du ett kvitto via e-post. Där kan du se det antal kilometer som har registrerats.

Så här beräknar du antal kilometer

Du måste registrera antal kilometer för att få milersättning. Du kan till exempel använda Google Maps eller epass24.com för att beräkna hur många kilometer du har kört.

Besöksrapport

No items found.

Lär om kognitiva sjukdomar

Vad är demens?

Demens orsakas av skador på hjärnan och kan manifestera sig på olika sätt beroende på vilka delar som påverkas. Vanligtvis försämras minnet och förmågan att planera och utföra vardagliga uppgifter. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra så kallade kognitiva funktioner som påverkas negativt. Ångest, deprimerat humör och beteendeförändringar kan också tillhöra bilden av sjukdomen. Sammantaget leder symtomen till att personen har svårt att hantera sin existens utan stöd från den omgivande miljön.

Inget naturligt åldrande

Under lång tid saknades kunskap om demens mycket, och senilitet (som ofta sagts tidigare) betraktades närmast som en oundviklig följd av åldrandet. Numera vet vi att demens orsakas av skador på hjärnan, som i sin tur kan orsakas av nästan 100 olika sjukdomar och tillstånd. Demens är mycket vanligare i ålderdom, men det drabbar långt ifrån alla och är inte naturligt åldrande.

Olika orsaker

Den överlägset vanligaste demenssjukdomen i Sverige är Alzheimers sjukdom, som står för 60-70 procent av alla fall. Sjukdomen får hjärnceller att gradvis atrofieras och dö. Symtom kommer ofta smygande och gradvis försämras även kroppsfunktioner. Idag finns det symptomlindrande läkemedel men inget botemedel mot Alzheimers sjukdom.

Vaskulär demens, Lewy-kroppsdemens och frontotemporal demens är exempel på andra demens. Alkoholmissbruk, B12-brist och en rad andra medicinska tillstånd kan också leda till demens i vissa fall. Några av dessa så kallade sekundära sjukdomar kan behandlas. Därför är det alltid viktigt att undersöka vad som orsakar demens.

En växande folksjukdom

Varje år blir upp till 25 000 personer sjuka med demens, varav de allra flesta är äldre. Efter 65 års ålder ökar risken avsevärt - en av fem personer över 80 år påverkas. Det totala antalet personer med demens i Sverige beräknas uppgå till nära 150 000 personer, en siffra som kommer att öka i takt med att andelen äldre ökar.

År 2030 beräknas 180 000 människor ha demens, år 2050 kan så många som 250 000 drabbas, om nuvarande befolkningsprognoser startar och inget botemedel utvecklas fram till dess.

Källa: Dementcentrum.se

Vilka typer av demens finns det?

Det finns flera typer av demens, och de vanligaste inkluderar:

  1. Alzheimers sjukdom – Den vanligaste demenssjukdomen, som ofta börjar med minnesförlust och svårigheter att hitta ord. Symptomen förvärras gradvis.
  2. Vaskulär demens – Uppstår efter kärlsjukdomar i hjärnan, som stroke eller blödningar. Kan leda till långsamhet, passivitet och varierande dagsform.
  3. Frontotemporal demens – Drabbar ofta yngre personer under 65 år. Kan orsaka förändrat beteende, bristande hämningar och språksvårigheter, men med ofta bibehållet minne.
  4. Lewy-kroppsdemens och Parkinson med demens – Kännetecknas av visuella hallucinationer, varierande dagsform och motoriska problem som skakningar och stelhet.

Det finns också andra typer av demens samt sekundära demenssjukdomar. Les mer på Demenscentrum.se.

Lär dig om Alzheimer

Alzheimers sjukdom

Demenssjukdomen Alzheimer visar sig ofta som nedsatt minne. Det börjar med att personen glömmer nyare händelser, ofta i form av tid och plats. Senare i sjukdomsförloppet kommer även äldre händelser gradvis att försvinna. Personen kan dock ofta återkalla till exempel barndomsminnen genom att titta på bilder/film eller bli återberättad välkända historier. Detta stärker självkänslan och skapar en grund för goda samtal.

Personer med Alzheimer upplever ofta att språket störs. De kan ha problem med att hitta rätt ord och måste ofta tänka efter. När sjukdomen fortskrider kan det bli svårare att uppfatta vad personen säger eller att tyda det som sägs. Kroppsspråk blir därför en viktig del av kommunikationen.

Förmågan att orientera sig minskar också, och risken för att gå vilse på både kända och okända platser är ofta närvarande. I början av sjukdomsförloppet hittar många dock fortfarande till kända platser och i lådor och skåp, så det är viktigt att saker har en fast plats och är lätta att se.

Läs mer om Alzheimers sjukdom här.

Lär dig om vaskulär demens

Vaskulär demens

Vaskulär demens uppstår efter kärlsjukdomar i hjärnan. Det kan antingen orsakas av en stroke eller mindre blödningar i hjärnan. Detta kan leda till att personen blir långsam, tar lite initiativ och är passiv. Glömska och oförmåga att kunna orientera sig förekommer också, och på många sätt liknar det symptomen vid Alzheimer. Men dagsformen kan variera, och man kan uppleva att personen är mer "klar" vissa dagar än andra.

Läs mer om vaskulär demens här.

Lär dig om frontallobsdemens

Frontallobsdemens

Ungefär 5-10 procent av alla med demens har frontallobsdemens Cirka hälften är yngre än 65 år. Personer med skada i hjärnans frontallob kan ofta ha utmärkt minne, men får ett mer kritiklöst beteende. Frontalloben styr våra "goda manér", och därför kan en skada här påverka så att personen blir grov i språket, uppträder ohämmat och uppfattas som krävande. Sjukdomen kan också visa sig genom att personen upprepar samma ord eller mening. Man ser ofta brist på initiativ och upplever att personen sitter och stirrar apatiskt ut i luften. Denna sjukdom förväxlas tyvärr ofta med psykiska problem och kan vara en stor belastning för anhöriga och personen själv. Personen har sällan god insikt i sin egen sjukdom och situation, och kan visa ilska och reagera på oväntade sätt.

Läs mer om frontallobsdemens här.

Lär dig om Lewykroppsdemens och Parkinson med demens

Lewykroppsdemens och Parkinson med demens

Ungefär en fjärdedel av de som har Parkinsons sjukdom har också demens. Om demens kommer först kallas det "demens med Lewy-body". Om Parkinsons sjukdom kommer först kallas detta "Parkinsons med demens".

Denna demensform har många likheter med Alzheimers sjukdom men påverkar hjärnan på ett annat sätt. Personer med denna form av demens har ofta visuella hallucinationer. Tidigt i förloppet förstår personen själv att det inte är verkligt, men med tiden försvinner denna förståelse. Det är också stora svängningar under dagen: personen kan verka mycket förvirrad på dagen och vara helt "klar" när kvällen kommer.

En person med Parkinsons kan ha problem med att röra kroppen, uppleva muskelstelhet och nedsatt motoriskt tempo. När kroppen vilar kan personen uppleva skakningar (tremor), och när personen går, sker det med långsamma, släpande och korta steg, lätt framåtlutad och med bristande sväng-/medrörelse i armarna.

För personer med denna sjukdom är det viktigt att träna på stora svängrörelser med armarna och rytmisk gång till exempelvis musik, för att hålla motoriken igång.

Läs mer om lewykroppsdemens här.

Läs mer om Parkinson med demens här.

Så här umgås du med personer med demens på bästa sätt

Personer med demens kan ha varierande dagsform. De kan vara förvirrade, oroliga eller ibland inte känna igen folk runt omkring sig. Men det finns också många stunder av glädje och samspel. Nyckeln är att vara tålmodig, lyssnande och möta personen där de är, med värme och förståelse. Ta vara på de goda ögonblicken och bemöt personen med demens med respekt. Demensförbundets tips kan hjälpa dig i dialogen och umgänget med personer med demens:

  • Samtala som ni brukar göra. Om personen lever "i gamla tider", prata om gamla tider. Glöm inte att det är en vuxen människa du talar med.
  • Försök att undvika att "rätta" personen. Säg inte: "Du kan inte göra så där! Det förstår du väl", eller "Det där sa du nyss, nu kan vi prata om något annat." Detta skapar bara förvirring och kan orsaka oro för personen.
  • Prata inte förbi personen eller "över huvudet" på dem. Påpeka inte brister inför andra. Personer med demens har ofta känslor som fungerar bättre än den intellektuella förmågan, och ingen vill bli förödmjukad inför andra.
  • Bortförklaringar av svårigheter kan vara ett försvar. Hindra inte personen. De kanske behöver detta för att bevara sin självkänsla.
  • Språksvårigheter innebär att det kan vara svårt att förstå och uttrycka sig. Fokusera på nyckelord och upprepa dem. Visa att du vill förstå – och att du har förstått. Kom ihåg att trygghet och gemenskap kan förmedlas utan ord. Man behöver inte alltid prata för att förstå varandra.
  • Fånga personens känslor. Försök inte tvinga dem att minnas. Säg inte "Minns du vad vi gjorde igår?". Säg istället "Igår plockade vi vitsippor. Tänk så vackra de var."
  • När du känner frustration och begynnande ilska, försök att inte visa det. Gå bort och låt ilskan rinna av. Be någon annan ta över.
  • När personen med demens verkar irriterad, försök att ta reda på orsaken. Kan det bero på hög ljudnivå, att de inte förstår vad som sägs, att de känner sig pressade eller något annat?
  • Om den sjuke beter sig olämpligt, påpeka det inte. De kanske inte minns händelsen, och även om de gör det, skapar en påpekning bara obehag.
  • Om personen inte klarar av situationen, påpeka det inte. Försök att försiktigt rätta till det. Säg till exempel: "Vi kan hjälpa varandra med det" istället för "Det blir bättre om jag gör det."
  • Hjälp personen att hitta rätt riktning. Det kanske är dags för mat, men de vill ta en promenad i korridoren. Frist med "Det skulle smaka gott med köttbullar nu. Ska vi se om det finns några?"
  • Var uppmärksam på vad personen inte tycker om och saker som kan skapa obehag. Försök att förstå vad som kan väcka obehag hos personen. En livshistoria bör vara nedskriven för varje person. Som anhörig kan du hjälpa personalen med detta för att öka förståelsen för personen.
  • Använd både kunskap och fingertoppskänsla. Tänk på hur den sjuke kan känna sig och reagera på det du säger eller föreslår. Det är alltid personens önskan och bästa som ska vara din drivkraft.
  • Ställ inte "ja" och "nej"-frågor. Formulera frågor som en uppmaning eller liknande, som "Det är härligt väder idag, låt oss gå ut och känna på solen", och inte "Ska vi gå ut i solen?" – som ofta leder till att personen svarar nej, vilket är en del av sjukdomen.

Källa: Demensforbundet

Vill du lära dig mer om demens?

Det finns många bra källor på svenska för dig som vill lära dig mer om demens och omsorg för äldre:

Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum erbjuder omfattande information om olika typer av demenssjukdomar, behandlingar, vård och stöd. De har också kurser och utbildningsmaterial för både anhöriga och vårdpersonal.

Läs mer på Demenscentrum.se

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen erbjuder riktlinjer och informationsmaterial om äldre och deras hälsa, inklusive psykiska utmaningar. Detta är en bra resurs för vardagsvänner som vill förstå hur de bäst kan stödja äldre i olika situationer.

Läs mer på Socialstyrelsen.se

Äldre i Centrum

Äldre i Centrum är ett populärvetenskapliga tidskrift inom äldre- och åldrandeområdet.

Läs mer på Äldreicentrum.se

Röda Korset - första hjälpen

Röda Korset erbjuder resurser och kurser i första hjälpen. De har information om vanliga hälsoproblem hos äldre och hur du bäst kan hantera akuta situationer.

Läs mer på Rodakorset.se

1177

1177.se är en samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård. Det är en bra källa för generell information om psykisk hälsa, fysisk aktivitet och träning, sunda vanor, vanliga sjukdomar, med mera.

Läs mer på 1177.se

Demensförbundet

Demensförbundet arbetar för att förbättra förhållandena för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. På deras sida hittar du mycket bra information om demens och arbete med demens.

Läs mer på Demensförbundet.se