— När jag hade gamla föräldrar som regelbundet var in och ut på kortvariga platser, besökte jag ofta och såg hur vardagen var där. Det var ofta många som satt och sov i en stol, säger May Katrin Fylling från Brumunddal i Norge.

Genom sina egna erfarenheter med föräldrar på vårdhem har det blivit viktigt för henne att se att det finns glädjefyllda stunder och upplevelser för äldre där.

— När min far fick en långvarig plats på vårdhem började jag ta med min hund Wilma på besök. Jag märkte att det var många människor som var glada över att se hunden och ville klappa henne. Därför fortsatte jag att besöka vårdhemmet efter att min far dog tidigare i år, säger hon.

‍

‍

Känslan av att göra skillnad

Efter några år på sjukersättning känner May att hon har lite extra att ge.

Att vara utanför arbetsplatsen gör att du känner dig lite isolerad. Då känns det bra att kunna bidra där det behövs, säger hon.

May säger att det ger henne mycket att se att de boende har en trevlig tid när hon är på besök.

— Det handlar om känslan av mening och att göra skillnad, utan att kräva för mycket av mig. Att jag kan göra det på mina egna villkor och när jag själv har tid och lust, säger hon.

Hennes besök har därför utvecklats från att hon kom på besök med sin hund, till att hon också bidrog med filmkvällar, yatzy-spel och quiz på olika avdelningar på Brumunddal sykehjem.

‍

‍

Att möta individen och deras intressen

Flera av de aktiviteter som May bidrar med har uppstått från de boendes egna önskemål.

— Det handlar om att fråga ”vad är du intresserad av?” Alla har inte samma intressen. Jag fick upp ögonen för detta genom att besöka de äldre. Tidigare tyckte jag att det måste vara trevligt att komma till de gamla vårdhemmet, för då har du alltid någon att prata med och du är inte ensam. Men det är inte nödvändigtvis att även om du bor på samma plats kommer du överens med varandra. Du kanske är gammal, men du är inte lika med alla andra i ensemblen av den anledningen. Att kunna vara den enskilda människan som du är och mötas som det är viktigt, May förklarar engagerande.

En dag Maj blev inbjuden att komma med Wilma, gick hunden runt och nosade och hälsade på de boende. Vid ett bord satt en dam ensam, och May pratade med henne.

— Hon nämnde att hon var uttråkad och att hon inte hade många människor att prata med. Så då frågade jag, ”Vad är det du kan föreställa dig? VilMer har så mycket att erbjuda."

Kvinnan svarade lite eftertänksamt.

— Läsa nyhetstidningen högt, till exempel... En gång hade vi quiz, sa hon. ”Men vi kan ha quiz", återberättar May. Och det ville hon.

— Så den dagen hittade jag några quizfrågor med min mobiltelefon, och fler människor gick med. Efteråt kom vi överens om att vi skulle fortsätta med detta. Så nästa gång jag besökte tog jag med mig quizböcker hemifrån, säger May och beskriver aktiviteten som jätterolig.

‍

‍

Många frivilliga som kommer att bidra

— Jag brinner väldigt mycket för detta och hoppas innerligt att fler kommer att delta i små och stora. Du måste bara stanna förbi och chatta lite. Jag tror att det finns många som har lite att bidra med. Och så hoppas jag att vårdhemmen och andra som använder VilMer blir bättre på det. Att de frågar mer. Eftersom det finns många frivilliga som vill bidra då och då, avslutar hon.

Vill du också bidra? Läs mer och registrera dig som frivillig her.

‍